Standardernas språk, förklarat

Mycket av detta ordförråd är definierad text snarare än fri beskrivning, och fel ord kan placera en upplysning utanför den standard den säger sig följa. Varje begrepp nedan är det som den utfärdande organisationen själv använder, och begreppen är ordnade under fem rubriker.

Standarder och ramverk för rapportering

CSRD (direktivet om företags hållbarhetsrapportering)

EU-direktivet som kräver att företag inom dess tillämpningsområde offentliggör hållbarhetsinformation i sin förvaltningsberättelse. Tillämpningsområde och tidpunkter finns i vår guide till CSRD och ESRS.

ESRS (de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering)

Standarderna som anger, datapunkt för datapunkt, vad ett företag som omfattas av CSRD ska rapportera. Antagna av Europeiska kommissionen och reviderade 2026.

EFRAG

Kommissionens tekniska rådgivare för ESRS. Dess vägledning för tillämpningen är det som de flesta rapporteringsteam i praktiken arbetar utifrån.

ISSB (International Sustainability Standards Board)

Ger ut den globala basnivån av upplysningsstandarder: IFRS S1 för allmänna hållbarhetsrelaterade finansiella upplysningar och IFRS S2 för klimat. Var och en blir tillämplig först när en jurisdiktion inför den.

GRI (Global Reporting Initiative)

Det mest använda frivilliga ramverket för rapportering, byggt på väsentlighet utifrån påverkan och på delaktighet för intressenter. Rapportering i enlighet med GRI omfattar ett innehållsindex.

TCFD och SASB-standarderna

Klimatrekommendationerna som det mesta av rapporteringen fortfarande vilar på, och de branschspecifika nyckeltalen vid sidan av dem. Båda ligger numera under ISSB.

Den frivilliga standarden (Voluntary Standard, tidigare VSME)

Den proportionerliga standarden för företag utanför CSRD:s tillämpningsområde: en enda uppsättning uppgifter i stället för dussintals enkäter från köpare.

IFC:s prestandastandarder (IFC Performance Standards)

Ramverket som långivare använder för att pröva hur ett projekt hanterar miljömässiga och sociala risker. Vårt kundcase från gruvdrift visar det sakområdet i fält.

CDP

Den globala plattform där företag redovisar uppgifter om klimat, vattensäkerhet och skog för investerare och köpare och får en poängsättning för dem.

Klimat och koldioxid

GHG Protocol

Beräkningsreglerna bakom nästan varje utsläppssiffra. De definierar organisatoriska och operativa gränser, emissionsfaktorer och basår.

Scope 1-, 2- och 3-utsläpp

Scope 1 är direkta utsläpp från egna eller kontrollerade källor, scope 2 kommer från inköpt energi och scope 3 omfattar resten av värdekedjan och är oftast störst.

Koldioxidavtryck

De totala växthusgasutsläpp som en organisation, en produkt eller en verksamhet orsakar direkt och indirekt, uttryckta i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Redovisningen för hela företaget kallas en inventering av växthusgasutsläpp.

Netto noll (net zero)

Att minska utsläppen så långt det går och balansera resten med upptag. Trovärdigheten kommer från ett validerat mål, inte från påståendet.

SBTi (Science Based Targets initiative)

Validerar företags vetenskapligt baserade mål mot vad Parisavtalet kräver. Dess Corporate Net-Zero Standard anger vad ett nettonollmål måste innehålla.

Klimatneutralitet

EU:s mål att balansera alla växthusgasutsläpp med upptag senast 2050. Bredare än koldioxidneutralitet, som bara omfattar koldioxid.

Livscykelanalys (LCA)

Metoden enligt ISO 14040 för att bedöma en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till kassering. Den engelska termen är life cycle assessment.

Cirkulär ekonomi

En ekonomisk modell som håller resurser i bruk, utformar bort avfall och återanvänder och återvinner produkter, i stället för att ta, tillverka och slänga.

Regelverk och efterlevnad

CBAM (EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid)

Lägger en koldioxidkostnad på koldioxidintensiv import till EU: cement, järn och stål, aluminium, gödselmedel, el och vätgas. Den slutliga ordningen inleddes den 1 januari 2026.

Inbäddade utsläpp

De utsläpp som uppstår när en importerad vara tillverkas, och som en producent utanför EU beräknar och lämnar vidare till sin kund i EU.

Den europeiska gröna given

Det politiska paket som är uppbyggt kring EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050. CBAM, CSRD och EU-taxonomin ligger under det.

EU-taxonomin

Klassificeringssystemet som anger vilka ekonomiska verksamheter som räknas som miljömässigt hållbara. En verksamhet kvalificerar sig bara om den inte orsakar betydande skada för de övriga målen.

Värdekedjetaket

Den lagstadgade gränsen för vad ett företag som rapporterar enligt CSRD får kräva av en leverantör med färre än 1 000 anställda. Taket är den frivilliga standarden.

Bestyrkandeuppdrag (assurance engagement)

Oberoende granskning av rapporterad hållbarhetsinformation enligt ISSA 5000. Begränsad granskning är vad CSRD kräver; granskning med rimlig säkerhet ligger närmare en finansiell revision.

TSRS (Turkiets standarder för hållbarhetsrapportering)

Obligatoriska standarder i Turkiet, baserade på IFRS S1 och S2, med begränsad granskning från första året. En europeisk koncern med verksamhet där möter dem via finansiell väsentlighet.

KGK

Turkiets myndighet för offentlig tillsyn samt redovisnings- och revisionsstandarder, som ger ut TSRS. Vår tjänst för hållbarhetsrapportering hanterar koncernens och de lokala skyldigheterna tillsammans.

Grönmålning (greenwashing)

Överdrivna eller ogrundade påståenden som får hållbarhetsprestandan att se bättre ut än den är. När EU:s regler om miljöpåståenden skärps blir det en efterlevnadsrisk.

Väsentlighet, intressenter och social prestanda

Väsentlighet

Huruvida en hållbarhetsfråga är tillräckligt betydande för att påverka investerares eller intressenters beslut. Ett definierat begrepp i IFRS S1 och ESRS 1: väsentlighet, inte betydelse.

Dubbel väsentlighet (double materiality)

Bedömning av en fråga både utifrån dess effekt på företaget (finansiell väsentlighet) och utifrån företagets påverkan på människor och miljö (väsentlighet utifrån påverkan). Grunden för ESRS.

Väsentliga frågor (material topics)

De frågor som en väsentlighetsbedömning visar är betydande, och som rapporten byggs kring. GRI 3 förväntar sig en prioriterad lista snarare än en matris.

Intressentdialog (stakeholder engagement)

Att identifiera de parter som ett företag påverkar eller påverkas av och ta hänsyn till deras förväntningar genom en dokumenterad process. En intressent är inte detsamma som en aktieägare.

Berörda samhällen

Människorna runt en verksamhet vars försörjning, hälsa, mark eller samhällsservice den förändrar. Ett rapporteringsområde enligt ESRS och centralt i IFC:s prestandastandarder.

Värdekedja och leverantörskedja

Värdekedjan omfattar allt uppströms och nedströms, inklusive användningen av produkten; leverantörskedjan är enbart leverantörsledet. Scope 3 använder den bredare.

Due diligence för mänskliga rättigheter

Att identifiera, förebygga och begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter i företagets egen verksamhet och värdekedja, inklusive tvångsarbete och barnarbete.

ESIA och ESDD

En konsekvensbedömning fastställer ett projekts effekter innan det går vidare; en due diligence prövar en befintlig verksamhet eller transaktion mot långivarens krav. Båda finns på vår sida om due diligence.

WEPs (Women's Empowerment Principles)

Sju principer för att främja jämställdhet på arbetsplatsen, på marknaden och i samhället, framtagna av UN Women och FN:s Global Compact.

SROI (Social Return on Investment)

En metod som uttrycker det sociala värde ett program skapar som en kvot i förhållande till det som investerats.

Allmänna begrepp

Hållbarhet

Att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina; i ett företag att styra miljömässig, social och ekonomisk prestanda tillsammans.

ESG (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning)

Den tredelade ram mot vilken ett företags hållbarhetsprestanda bedöms, och som i allt högre grad avgör beslut om investeringar, utlåning och upphandling.

De globala målen (SDGs, Sustainable Development Goals)

FN:s sjutton mål i Agenda 2030. Företag kopplar sina program till dem, vilket bara fungerar när kopplingen är konkret.

Biologisk mångfald

Variationen av arter, gener och livsmiljöer i ett ekosystem. Att hantera en verksamhets påverkan på naturen är i dag både ett rapporteringsområde och ett villkor för finansiering.