Samhällsprogram som bedöms efter vad som förändrades, inte efter vad det kostade
Den mesta rapporteringen om samhällsengagemang räknar insatser: skänkta pengar, volontärtimmar, antal personer som nåtts. Inget av det är ett resultat. Vi utformar program kring den förändring de ska åstadkomma, och vi mäter förändringen så noggrant att mätningen håller i en hållbarhetsrapport, i en långivares granskning och inför en skeptisk styrelse.
Vad en samhällsinvestering är, och vad den inte är
En samhällsinvestering är den medvetna delen av det ett företag tillför de platser där det verkar: ett avgränsat samhälle, en avgränsad förändring och en metod för att avgöra om förändringen skedde. Det är inte listan över donationer längst bak i årsredovisningen.
Skillnaden är kommersiell snarare än filosofisk. Två grupper ställer i dag samma obekväma fråga, och ingen av dem godtar antalet mottagare som svar: rapporteringssidan, där berörda samhällen är ett eget hållbarhetsområde, och finansieringssidan.
Vad ESRS S3 frågar om berörda samhällen
ESRS S3 omfattar de väsentliga effekter, risker och möjligheter som hör ihop med samhällen som påverkas av er egen verksamhet och er värdekedja. Delområdena är samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, däribland markrelaterade effekter, säkerhet, tillfredsställande bostäder, livsmedel, vatten och sanitet; samhällens medborgerliga och politiska rättigheter, däribland yttrandefrihet, mötesfrihet och påverkan på människorättsförsvarare; samt urfolkens rättigheter, däribland fritt, förhandsinformerat samtycke, självbestämmande och kulturella rättigheter.
Upplysningskraven följer ett välbekant mönster: S3-1 om policyer, inklusive bestämmelser för att förebygga och hantera påverkan på urfolk; S3-2 om hur ni för dialog med berörda samhällen, deras legitima företrädare eller trovärdiga ombud, och hur de kan framföra sina farhågor; S3-3 om åtgärder, resurser och hur ni följer upp och bedömer om åtgärderna är verkningsfulla (den mening som de flesta företag fastnar på); och S3-4 om mål.
Om S3 är väsentligt för er är en fråga för er väsentlighetsbedömning snarare än för en tjänstesida. Vår guide till CSRD och ESRS går igenom vilka som omfattas efter Omnibus I och vilken version av standarderna som gäller från när.
Vad långivarnas standarder kräver
När ett projekt finansieras av en utvecklingsfinansiär är samhällsarbetet inte frivilligt. Enligt IFC Performance Standard 1 är intressentdialog en fortlöpande process med namngivna beståndsdelar: intressentanalys och planering, offentliggörande av information, samråd och delaktighet, en klagomålsmekanism och löpande rapportering till berörda samhällen. En plan för intressentdialog (Stakeholder Engagement Plan) krävs och anpassas efter projektets risker.
Tre krav avgör hur mycket av detta som blir programarbete. Informerat samråd och delaktighet, för projekt med potentiellt betydande negativa effekter, är ett organiserat och återkommande utbyte där de berörda samhällenas synpunkter förs in i besluten, uttryckligen inklusive hur utvecklingsnyttan ska fördelas och, vid behov i separata forum, mäns och kvinnors olika farhågor. En klagomålsmekanism ska finnas tillgänglig för dessa samhällen utan kostnad och utan risk för repressalier. Och lägesrapporter ska gå tillbaka till dem minst en gång om året. På EBRD:s sida är motsvarande grund miljö- och socialkrav 10 (Environmental and Social Requirement 10) om intressentdialog.
Ordningen är alltså inte ”genomför ett projekt, för sedan dialog”: dialogen visar vad samhället behöver, och programmet är det ni gör åt saken. Själva maskineriet för dialogen beskriver vi på vår sida om miljömässig och social due diligence.
Så utformar vi ett program
- Behovs- och intressentanalys Vilka som påverkas, vilka som redan arbetar i området, vad samhället själv säger att det behöver och var det skiljer sig från vad företaget antar. Där det finns dokumentation från tidigare dialog utgår vi från den.
- Ett tema som hänger ihop med verksamheten Skillnaden mellan spridd välvilja och ett program är temat: ett område där ert varumärke på riktigt kan bidra, som era medarbetare tar till sig och som samhället faktiskt behöver. Det mesta av vårt arbete rör naturvård, inkludering, kvinnors egenmakt, unga, volontärskap och lokal utveckling.
- Förändringsteori och mål Insatser, aktiviteter, prestationer, resultat och effekter kartläggs innan genomförandet börjar, och indikatorerna och nollmätningen bestäms samtidigt. Att i efterhand försöka passa in mätning i ett färdigt program är skälet till att effektrapporter blir fulla av deltagarsiffror.
- Genomförande och utformning av volontärskap Genomförande tillsammans med lokala partner, plus en struktur för medarbetarvolontärskap när det ingår i det värde ni vill skapa. Volontärskap som utformas som ett evenemang ger ett fotografi; utformat som en roll ger det medarbetare som stannar.
- Mätning och värdering Nollmätning, halvtidsmätning och slutmätning mot de överenskomna indikatorerna och, när det behövs en siffra i pengar, en SROI-analys med finansiella ersättningsmått för de resultat som människor faktiskt upplevde.
- Rapportering och kommunikation En effektrapport som styrelsen orkar läsa, det underlag som ert rapporteringsteam behöver och kommunikation som inte överdriver vad som hände.
Förändringsteori och SROI
Frågan ”vad kom ut av det här projektet” besvaras inte av det skänkta beloppet. En förändringsteori beskriver kedjan från insatser och aktiviteter till prestationer, resultat och effekter, vilket tvingar fram det obekväma samtalet tidigt: vad som skulle räknas som framgång och vilka belägg som skulle visa det. Social avkastning på investering går ett steg längre och uttrycker det sociala värde som skapats som en kvot, med finansiella ersättningsmått för resultat som saknar marknadspris. Metoden bygger på de sju principerna för socialt värde, bland annat att involvera intressenter, att förstå vad som förändras, att värdera det som betyder något och att inte överdriva.
Det är den sista principen som gör SROI användbart i stället för dekorativt. En siffra som räknar med förändringar som ändå skulle ha skett, eller tar åt sig äran för någon annans arbete, håller inte när en granskare tittar på den. Vi publicerar hellre en lägre kvot som håller.
Vad vi levererar
- Strategi för samhällsinvesteringar och utformning av program.
- Behovsanalys, intressentanalys och samråd med lokalsamhället.
- Framtagning av förändringsteori, indikatorer och nollmätningar.
- Mätning av social påverkan, inklusive SROI-analys.
- Program för medarbetarvolontärskap.
- Initiativ för naturvård och social nytta.
- Landsbygdsutveckling, kooperativ och program för försörjning.
- Effektrapportering och kommunikation med intressenter.
Varför Etki Fabrikası
Våra konsulter har mer än tjugo års erfarenhet av rådgivning inom bank, gruvdrift, energi, livsmedel och detaljhandel, och på fem år har vi arbetat med fler än fyrtio företagsvarumärken i över nittio projekt. Samhällsarbetet ligger i samma team som vår rapportering och due diligence: de belägg ett program genererar är just de belägg som den sociala rapporteringen behöver.
Två exempel. I gruvprojektet Muratdere i Bilecik byggde vi ett program för samhällsutveckling kring lokal sysselsättning, yrkes- och entreprenörsutbildning, stöd till jordbruk och djurhållning i byarna, nya försörjningskällor och bättre tillgång till infrastruktur, utbildning, hälsovård och transporter, parallellt med en handlingsplan för biologisk mångfald och en social konsekvensbedömning. Inom programmet fanns Kadının Emeği Kadının Gücü (Kvinnors arbete, kvinnors kraft): ett kvinnokooperativ med ett produktionscentrum, stöd till bybutiken, utbildning och en väg ut på marknaden. För Derimod utformade vi ett nav för entreprenörskap inom hållbart mode som flyttade hållbarheten från kommunikationen till affärsmodellen.
När er verksamhet når Turkiet och länderna runt omkring utför samma konsulter samhällsarbetet på plats i stället för att lägga ut det. Relationerna är själva leveransen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan samhällsinvesteringar och företagens sociala ansvar?
Framför allt kraven på belägg. Företagens sociala ansvar beskriver det frivilliga som ett företag gör för samhället; en samhällsinvestering beskriver ett program med ett avgränsat samhälle, en avgränsad förändring som programmet ska åstadkomma och ett sätt att avgöra om förändringen faktiskt skedde. Det senare begreppet är det som långivare, praktiken inom effektmätning och rapporteringsstandarderna använder, och därför använder vi det.
Hur mäts social påverkan i praktiken?
Med en förändringsteori och, när det behövs en siffra i pengar, med social avkastning på investering (SROI). En förändringsteori beskriver kedjan från insatser och aktiviteter till prestationer, resultat och effekter, så att alla i förväg är överens om vad som räknas som framgång. SROI värderar de resultat som betyder något för dem som upplever dem, med hjälp av finansiella ersättningsmått, och bygger på de sju principerna för socialt värde (Principles of Social Value). Under båda ligger vanlig disciplin: en nollmätning, en halvtidsmätning och en slutmätning.
Vår långivare begärde dialog med lokalsamhället. Är det samma sak som ett samhällsprogram?
Nej, och de två blandas ofta ihop i en förhandling. Dialogen är den information, det samråd och den hantering av klagomål som långivarnas standarder kräver; ett samhällsprogram är den investering ni gör i området. Dialogen är obligatorisk när ett projekt påverkar lokalsamhällen, programmet är det inte, men ett program som utformas utan att lyssna på dialogen misslyckas.
Bidrar ett samhällsprogram till vår hållbarhetsrapportering?
Det bör det göra, och det är den del av den sociala rapporteringen som är lättast att få rätt. ESRS S3 efterfrågar policyer, dialog, åtgärder och mål för berörda samhällen, och frågar hur företaget följer upp om åtgärderna är verkningsfulla. Ett program som byggs på en förändringsteori besvarar det på köpet; en lista över donationer gör det inte.