Långivarnas standarder uppfylls på plats, inte på papperet
Villkoren i en utvecklingsfinansiering uppfylls inte med ett dokument. De uppfylls av en anläggning som kan visa upp en klagomålslogg, en förflyttningsakt, ett register över entreprenörernas introduktion och en uppföljningsrapport som alla säger samma sak. Vi skriver dokumenten, och vi finns på plats för arbetet bakom dem.
Vad miljömässig och social due diligence är
Miljömässig och social due diligence, ESDD, är en strukturerad granskning av en tillgång, ett företag eller en portfölj mot en fastställd uppsättning miljömässiga och sociala standarder. Resultatet är ett utlåtande: vad som uppfyller kraven, vad som inte gör det, vad som krävs för att stänga glappet och vilken kvarstående risk finansiären ombeds acceptera. Dess framåtblickande motsvarighet är miljö- och sociala konsekvensbedömningen, som förutser ett projekts effekter innan det byggs. En affär behöver ofta båda.
ESDD beställs av en långivare före ett kreditbeslut, av en projektägare innan projektet går ut på marknaden så att överraskningarna hittas av den egna rådgivaren, eller av ett verksamt företag när en anläggning refinansieras, byggs ut eller säljs. Anledningen varierar, standarderna gör det inte.
Due diligence är bara det första draget. Nästan varje granskning mynnar ut i en miljömässig och social åtgärdsplan, och det är planen, inte rapporten, som hamnar i låneavtalet. Därifrån handlar arbetet om genomförande: ledningssystemet som driver planen, dialogen med berörda lokalsamhällen och uppföljningsunderlag under hela lånets löptid.
De fyra standardramverk vi arbetar efter
Projekt med utvecklingsfinansiering hamnar under ett eller flera av fyra standardramverk. De är uppbyggda på olika sätt men landar i samma krav: bedöm, undvik, begränsa, för dialog, följ upp, offentliggör.
IFC:s prestandastandarder
Åtta prestandastandarder (Performance Standards), gällande sedan 2012, som omfattar riskhantering, arbetskraft, resurseffektivitet, lokalsamhällets hälsa och säkerhet, markförvärv och förflyttning, biologisk mångfald, urfolk och kulturarv. De är det mest refererade ramverket, eftersom andra långivare och Ekvatorprinciperna tillämpar dem genom hänvisning. IFC och MIGA uppdaterar sina hållbarhetsramverk för första gången sedan 2012: dialogfasen väntas avslutas i oktober 2026 och det offentliga samrådet om ett första utkast väntas inledas mellan oktober och december 2026. Fram till dess gäller 2012 års ramverk.
EBRD:s miljö- och sociala krav
Tio krav (Environmental and Social Requirements) som ingår i EBRD:s miljö- och socialpolicy, antagen i oktober 2024 och gällande sedan 1 januari 2025. Policyn gav dem ett nytt namn: det som marknaden fortfarande kallar Performance Requirements (PR1 till PR10) heter nu Environmental and Social Requirements (ESR1 till ESR10), och dokument skrivna före 2025 använder det gamla namnet. Innehållet motsvarar i stort IFC:s standarder, men numreringen gör det inte, och intressentdialog och informationsgivning har ett eget krav. En låntagare som rör sig mellan de två bör räkna med en jämförelse krav för krav, inte en kopiering.
AIIB:s miljö- och sociala ramverk
En miljö- och socialpolicy som stöds av tre standarder, om bedömning och hantering, om markförvärv och ofrivillig förflyttning samt om urfolk, och dessutom en lista över verksamheter som banken inte finansierar. Senast uppdaterad i juni 2024.
Ekvatorprinciperna
EP4, som gäller för de finansiella institutioner som anslutit sig sedan 1 oktober 2020, omfattar projektfinansiering och närliggande produkter. Princip 1 kräver att varje projekt granskas och kategoriseras efter miljömässig och social risk, och EP4 gjorde IFC:s prestandastandarder till de primära underliggande standarderna i låg- och medelinkomstländer. En affärsbank kan alltså efterfråga en utvecklingsbanks underlag under ett annat namn.
Vårt arbetssätt: från screening till uppföljning
- Screening och kategorisering Vad projektet är, var det ligger, vad det berör och vilka standarder som gäller. Det avgör djupet i allt som följer, och ett felsteg åt något håll blir dyrt.
- Due diligence och gapanalys Platsbesök, dokumentgranskning, intervjuer med anställda och lokalsamhälle samt en bristlista som skrivs mot de tillämpliga standarderna, inte mot allmän god praxis.
- Konsekvensbedömning och fördjupade studier För ett projekt som fortfarande planeras en konsekvensbedömning, med studier av biologisk mångfald, förflyttning, försörjning eller kulturarv under den i den mån resultaten kräver det.
- Åtgärdsplan Varje brist omvandlas till en åtgärd med en ansvarig, en tidsfrist och ett kriterium för när den är slutförd. En plan som inte går att slutföra omförhandlas senare, under sämre villkor.
- Ledningssystem och planer Ett miljömässigt och socialt ledningssystem, planerna som ingår i det och förmågan att hålla båda igång när konsulterna har gått.
- Intressentdialog och offentliggörande En plan för intressentdialog, en klagomålsmekanism som människor faktiskt kan använda och information som når de berörda lokalsamhällena, inte bara långivarens akt.
- Uppföljning och rapportering Periodiska uppföljningsrapporter, bevakning av korrigerande åtgärder och stöd genom långivarnas granskningar.
Testet vi tillämpar på vårt eget arbete: skulle en oberoende granskare kunna komma oanmäld, prata med en entreprenör och en granne och hitta den bild som rapporten beskriver.
Vad vi levererar
- Due diligence och gapanalys mot långivarnas standarder.
- Miljö- och sociala konsekvensbedömningar och fördjupade studier.
- Åtgärdsplaner, ledningssystem och förvaltningsplaner.
- Planering av förflyttning och återställande av försörjning.
- Planer för intressentdialog och klagomålsmekanismer.
- Arbete med biologisk mångfald, klimathandlingsplaner och naturbaserade projekt.
- Styrning av leverantörskedjan och verksamhetsrevisioner.
- Policyer, rutiner och utbildning inom mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
- Landsbygdsutveckling, kooperativ och ekoturismprogram.
- Kapacitetsuppbyggnad i företaget och en hållbarhetskultur.
- Uppföljningsrapporter och stöd vid långivarnas granskningar.
Leverantörer och mindre verksamheter
En växande andel av förfrågningarna kommer inte från projektfinansiering utan från exportörer och medelstora tillverkare vars europeiska kunder nu kräver policyer, förvaltningsplaner och belägg som villkor för nästa order. Vi har gjort det här för fler än hundra mindre företag på fem år, och mönstret håller: en kort, äkta dokumentuppsättning som företaget själv kan arbeta med, plus en färdplan för nästa steg, slår ett system som kopierats från ett multinationellt bolag.
Varför det här arbetet avgörs på plats
Två saker skiljer det här från en skrivbordsgranskning, och båda talar för konsulter som fysiskt finns på plats. Den första är beläggen. Långivarnas standarder uppfylls i fält, på det språk som de anställda och grannbyn faktiskt talar. Intervjuer som görs under ett hastigt besök och genom tolk ger ett tunnare underlag, och det tunna syns senare, vid ett uppföljningsbesök. Därför åker våra konsulter själva till platsen, och stannar så länge som beläggen kräver.
Den andra är en överlappning som ingen täcker. Samma anläggning kan bygga ut sin kapacitet med ett lån från en utvecklingsbank och samtidigt leverera till en europeisk kund som behöver data om värdekedjan för sin egen rapportering. Rådgivare brukar känna till den ena av de två världarna. Underlaget är till stor del gemensamt, så vi bygger det en gång och använder det till båda. Därför ligger vårt arbete med hållbarhetsrapportering och den här tjänsten i samma team. Om det är rapporteringen som brådskar mest visar vår guide till CSRD och ESRS vem som omfattas och från när.
Våra konsulter har mer än tjugo års erfarenhet av tung industri och tillverkning, från gruvdrift och cement till detaljhandel och textil, och på fem år har vi arbetat med fler än fyrtio företagsvarumärken i över nittio projekt. I gruvprojektet Muratdere i Bilecik drev vi ett program som sträckte sig från en handlingsplan för biologisk mångfald ända till samhällsutveckling.
Vanliga frågor
Vad kräver IFC, EBRD och AIIB egentligen av en låntagare?
Belägg för att miljömässiga och sociala risker identifieras, hanteras och följs upp under hela projektets livstid, inte att de dokumenteras en gång. I praktiken innebär det en due diligence eller konsekvensbedömning mot bankens egna standarder, en åtgärdsplan som täpper till varje brist den hittar, ett ledningssystem som driver planen, en plan för intressentdialog med en fungerande klagomålsmekanism samt periodiska uppföljningsrapporter. Där mark, försörjning, biologisk mångfald eller kulturarv påverkas tillkommer särskilda planer under dessa.
Vårt projekt har redan en nationell MKB. Räcker det för en långivare?
Sällan på egen hand. En nationell miljökonsekvensbeskrivning (i Sverige enligt 6 kap. miljöbalken) är ett tillståndsdokument och täcker sällan allt som långivarnas standarder kräver, särskilt arbetsvillkor, ofrivillig förflyttning och återställande av försörjning, urfolk och intressentdialog. Den vanliga vägen är en gapanalys kompletterad med tilläggsstudier, inte att börja om från början.
Vem är långivarnas oberoende miljö- och sociala konsult?
En konsult som utses av långivarna och inte av projektägaren, för att granska projektet för deras räkning och följa upp resultaten efter finansiell stängning. Projektägaren behåller sina egna rådgivare, och de två rollerna kan inte bytas mot varandra i samma transaktion. Ta därför reda på vilken sida en konsultfirma står på innan ni anlitar någon.
Vi levererar till en kund i EU och har dessutom en långivare. Är det två separata uppdrag?
De överlappar mer än de flesta rådgivare medger. De belägg om personal, hälsa och säkerhet, lokalsamhällen och leverantörskedja som en långivare förväntar sig är till stor del det som en kund i EU behöver för sin rapportering om värdekedjan. Samlat in en gång, i en och samma struktur, besvarar det båda. Samlat in två gånger kostar det dubbelt och versionerna går isär.