CBAM under den slutliga perioden: vad en importör i EU måste göra

Det korta svaret: sedan den 1 januari 2026 har EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) fått tänder. Endast en godkänd CBAM-deklarant får importera CBAM-varor till EU, en importör som stannar under sammanlagt 50 ton nettomassa per kalenderår är undantagen, och de utsläpp som är inbäddade i allt ni importerar under 2026 ska deklareras och betalas senast den 30 september 2027. Certifikaten börjar säljas först den 1 februari 2027, så 2026 är ett år då ansvaret växer men ännu inte kan regleras. Det arbete som avgör er exponering är inte pappersarbetet i slutet. Det är att få ut utsläppsdata från era leverantörer i en form som en kontrollör godtar.

Vad som ändrades, och vad förenklingen faktiskt innebar

CBAM inrättades genom förordning (EU) 2023/956. Övergångsperioden, som krävde kvartalsrapporter men ingen betalning, pågick till utgången av 2025; den slutliga ordningen tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Strax innan den började ändrades CBAM-förordningen väsentligt genom förordning (EU) 2025/2083 av den 8 oktober 2025 (EUT L, 2025/2083, 17 oktober 2025, i kraft den 20 oktober 2025). Den beskrivs oftast som en förenkling, och för små importörer är den det. Men den flyttade också tidsfrister, ändrade hur certifikat ska innehas och skrev om reglerna för standardvärden. Material som skrevs före oktober 2025 är otillförlitligt på alla tre punkterna.

OmrådeFöre förordning (EU) 2025/2083Nu
De minimisVärdebaserad, per sändning, plus ett undantag för personligt bagageEn enda massbaserad gräns: 50 ton nettomassa, sammanlagt per importör och kalenderår
Tidsfrist för deklaration31 maj30 september, första gången 2027 för 2026
Kvartalsvist innehav av certifikat80 procent av hittills inbäddade utsläpp, från 202650 procent, och först från 2027
StandardvärdenTillåtna endast när faktiska utsläpp inte kunde bestämmas på ett adekvat sättEtt fritt val mellan faktiska utsläpp och standardvärden
KontrollKrävdes för de deklarerade inbäddade utsläppenKrävs endast när faktiska utsläpp används

Omfattas ni? Gränsen på 50 ton

Gränsen finns i artikel 2a i CBAM-förordningen, med siffran i bilaga VII: 50 ton nettomassa. Fyra egenskaper avgör om den skyddar er.

  • Den är kumulativ och sammanräknad. Den avser den totala nettomassan av varor under alla KN-nummer, sammanräknad per importör och per kalenderår, inte per sändning, KN-nummer eller leverantör.
  • En överskridelse verkar retroaktivt. När ni passerar 50 ton under ett kalenderår gäller alla förordningens skyldigheter för alla utsläpp som är inbäddade i alla varor som importerats under det året, inte bara för tonnen över gränsen.
  • Den gäller inte el eller vätgas. Artikel 2a.4 undantar dem. Den som importerar el eller vätgas måste alltid ha status som godkänd CBAM-deklarant, oavsett mängd.
  • Den måste anges. En importör som åberopar undantaget anger det i tulldeklarationen.

De gamla undantagen har försvunnit: både det värdebaserade undantaget för sändningar av ringa värde och undantaget för personligt bagage har strukits och ersatts av massgränsen.

Att dela upp importen för att hamna under gränsen behandlas uttryckligen: myndigheterna ska bortse från konstlade arrangemang vars huvudsakliga syfte är att hamna under gränsen, ett sådant förfarande räknas som en allvarlig överträdelse, och kommissionen sprider en förteckning över importörer som överskrider 90 procent av gränsen. Om er koncern importerar via flera enheter, ta fram en skriftlig, affärsmässigt grundad förklaring till varför. Gör det nu, inte när någon frågar.

Gränsen ses i sin tur över varje år: senast den 30 april bedömer kommissionen om den fortfarande begränsar undantaget till högst 1 procent av de inbäddade utsläppen, och den kan ändra gränsen genom en delegerad akt om den omräknade siffran avviker med mer än 15 ton, med verkan från och med följande 1 januari.

Status som godkänd CBAM-deklarant

Artikel 4 har tillämpats sedan den 1 januari 2026: varor får importeras endast av en godkänd CBAM-deklarant. En importör som är etablerad i en medlemsstat måste ansöka innan den importerar; om importören inte är etablerad i EU måste ett indirekt tullombud ha statusen, och ombudet bär importörens skyldigheter för de varorna, oavsett om importören är undantagen enligt gränsen eller inte.

Det finns ett skyddsnät för övergången, och det är smalt. Enligt artikel 17.7a får en importör eller ett indirekt tullombud som lämnade in sin ansökan senast den 31 mars 2026 fortsätta att importera provisoriskt tills den behöriga myndigheten har fattat beslut. Om godkännande därefter vägras fastställer myndigheten de utsläpp som är inbäddade i allt som importerats mellan den 1 januari 2026 och beslutsdagen med hjälp av standardvärden, och den siffran ligger till grund för en sanktionsavgift. Myndigheten får sätta ned avgiften, men inte under standardnivån.

Kommissionen rapporterade mer än 12 000 ansökningar och mer än 4 100 godkännanden fram till den 7 januari 2026. Om er ansökan fortfarande är under handläggning är det en verklig affärsrisk, inte en administrativ detalj.

I Sverige är Naturvårdsverket behörig myndighet för CBAM sedan den 1 december 2023. Naturvårdsverket prövar ansökningar om status som godkänd CBAM-deklarant; enligt myndigheten kan handläggningen ta upp till 120 dagar, och ytterligare 30 dagar om ansökan behöver kompletteras. Tullverket hanterar CBAM-varorna vid importen. (Källa: naturvardsverket.se och tullverket.se.)

Tidsplanen ni arbetar efter

DatumVad som händer
1 januari 2026Den slutliga ordningen inleds. Godkännande krävs; ansvaret börjar växa för importen
31 mars 2026Sista dag för att ha ansökt om godkännande och ändå kunna importera provisoriskt medan beslutet väntar
1 februari 2027Medlemsstaterna börjar sälja CBAM-certifikat på den gemensamma centrala plattformen
Från 2027, vid varje kvartals slutInneha certifikat som täcker minst 50 procent av de inbäddade utsläpp som importerats sedan kalenderårets början
30 september 2027Första CBAM-deklarationen, för kalenderåret 2026, och överlämnande av certifikat för den
31 oktober 2027Sista dag att begära återköp av överskottscertifikat som köpts under året
1 november 2027Kommissionen annullerar utan ersättning alla certifikat som köpts för 2026 års utsläpp och som fortfarande är oanvända

Två följder är lätta att missa. Det finns ingen kvartalsvis innehavsskyldighet alls under 2026, eftersom den bestämmelsen gäller från och med den 1 januari 2027. Och certifikat som köps 2027 för 2026 års utsläpp kan bara återköpas under 2027, så köp med eftertanke.

Prissättningen skiljer sig också det första året: 2026 års utsläpp prissätts till kvartalsgenomsnittet av slutpriserna vid EU ETS-auktionerna för importkvartalet, i stället för det veckogenomsnitt som gäller från 2027. Kommissionen publicerade 75,36 euro för första kvartalet 2026 och 75,28 euro för det andra.

Det verkliga arbetet: uppgifter om inbäddade utsläpp

Enligt den ändrade artikel 7.2 har ni ett verkligt val. Inbäddade utsläpp i andra varor än el bestäms antingen utifrån faktiska utsläpp, enligt metoderna i bilaga IV, eller med hänvisning till standardvärden. Det gamla villkoret, enligt vilket standardvärden fick användas endast när faktiska utsläpp inte kunde bestämmas på ett adekvat sätt, har tagits bort. Valet får tre följder.

Standardvärdena har ett påslag. De fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2621 av den 16 december 2025, som är lands- och årsspecifik och har tillämpats sedan den 1 januari 2026. Dess tabeller har ett uttryckligt påslag på 10 procent för 2026, 20 procent för 2027 och 30 procent från 2028, med 1 procent för gödselmedel. Påslaget är utformat för att göra faktiska uppgifter till det billigare alternativet, och det är de oftast. Värdena rättades dessutom med retroaktiv verkan genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1740 av den 20 juli 2026: om ni byggde en uppskattning för 2026 på den ursprungliga bilagan, räkna om den.

Kontrollkravet gäller bara faktiska utsläpp. Artikel 8.1 kräver kontroll av en ackrediterad kontrollör endast när de inbäddade utsläppen bestäms på grundval av faktiska utsläpp. Om ni använder standardvärden bortfaller den skyldigheten, och med den det mesta av er möjlighet att hävda att er leverantör är renare än standardvärdet.

Kontrollkapaciteten håller först nu på att komma på plats. Ackrediteringen sker via nationella ackrediteringsorgan enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/2551, och kommissionen räknade med de första CBAM-ackrediteringarna omkring september 2026. Eftersom den första deklarationen ska lämnas senast den 30 september 2027 är bokning av kontrollkapacitet en upphandlingsuppgift för 2026.

Vad ni ska begära av en leverantör

Förordningen lägger skyldigheten på er, inte på producenten, och inget tredjeland kan tvingas att lämna något. En fungerande begäran har fem delar:

  1. Identifiering på anläggningsnivå: verksamhetsutövaren, anläggningen och dess läge, så att den kan matchas i CBAM-registret.
  2. Utsläpp beräknade enligt bilaga IV och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2547, inte enligt en standard för företagets växthusgasinventering. Ett produktkoldioxidavtryck som tagits fram för en kundenkät är inte samma storhet och klarar inte en kontroll.
  3. Uppgifter om prekursorer, eftersom de inbäddade utsläppen i en komplex vara omfattar prekursorernas utsläpp. Om en prekursors produktionsland inte kan fastställas gäller en separat och i regel sämre bilaga med standardvärden.
  4. Underlag som en kontrollör kan pröva: övervakningsmetod, mät- eller beräkningsgrund och underliggande data.
  5. Bevis på faktiskt betalt koldioxidpris, i den form som beskrivs nedan.

Att bygga in detta i inköpsvillkoren är effektivare än att fråga i efterhand. Skillnaden mellan ett standardvärde med påslag och en kontrollerad faktisk siffra är en prisskillnad, och den hör hemma i det kommersiella samtalet snarare än i en efterlevnadspärm. Producenter i leverantörsländer, Turkiet bland dem, har förberett uppgifter på anläggningsnivå sedan övergångsperioden, så begäran kommer sällan som en överraskning.

Direkta och indirekta utsläpp behandlas inte lika

VarukategoriUtsläpp som räknas
CementDirekta och indirekta
GödselmedelDirekta och indirekta
Järn och stålEndast direkta
AluminiumEndast direkta
VätgasEndast direkta
ElEndast direkta, med standardvärden om inte kriterierna i bilaga IV för faktiska utsläpp är uppfyllda

Koldioxidpris som betalats i produktionslandet

Artikel 9, som ersattes i sin helhet genom 2025 års ändring, ger en deklarant rätt att begära en minskning av antalet certifikat för att återspegla ett koldioxidpris som faktiskt betalats i ett tredjeland, med hänsyn tagen till eventuella rabatter eller kompensation som finns i det landet.

Beviskraven är höga. Deklaranten måste spara dokumentation som visar den faktiska betalningen, inklusive bevis om rabatter eller kompensation och hänvisningar till tredjelandets lagstiftning; uppgifterna måste vara intygade av en person som är oberoende av både deklaranten och tredjelandets myndigheter och som anges vid namn i dokumentationen; och bevis om själva betalningen måste sparas till utgången av det fjärde året efter deklarationsåret.

Det finns en andra väg: en deklarant kan i stället begära minskningen med hänvisning till årliga standardpriser på koldioxid, och när de inbäddade utsläppen bestäms utifrån standardvärden är det den enda tillgängliga vägen. Från 2027 får kommissionen offentliggöra standardpriser på koldioxid för tredjeländer med regler för koldioxidprissättning.

En reservation: vid tidpunkten för denna granskning hade den genomförandeakt som fastställer detaljerna i artikel 9 (omräkning till en minskning av certifikat, valutaomräkning, bevis om betalning samt intygsgivarens kvalifikationer och oberoende) publicerats som utkast för offentliga synpunkter i maj 2026, men den fanns inte bland de antagna CBAM-akterna på kommissionens lagstiftningssida. Utgå från att avdraget finns i princip men är olöst i detalj.

Vad 2026 faktiskt kommer att kosta

Mindre än rubrikerna antyder, och det är tillfälligt. Antalet certifikat som ska överlämnas minskas för att återspegla den gratis tilldelning som EU-producenter fortfarande får, enligt artikel 31 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2620. Minskningens storlek styrs av CBAM-faktorn i artikel 10a.1a i EU ETS-direktivet, som är 97,5 procent för 2026 och därefter sjunker: 95 procent 2027, 90 procent 2028, 77,5 procent 2029, 51,5 procent 2030 och 14 procent senast 2033, utan någon faktor från 2034.

En import 2026 av varor som ligger vid eller nära EU:s riktmärke medför alltså en liten finansiell kostnad men en full uppgiftsskyldighet, och kostnadskurvan vänder brant uppåt från 2029. Behandla 2026 som en generalrepetition och bygg upp flödet av leverantörsdata medan notan är liten; behandlar ni det som oväsentligt får ni bygga samma flöde igen 2029, under tidspress.

Att inte överlämna certifikat är dyrt. Sanktionsavgiften är EU ETS-avgiften för överskridande utsläpp, indexerad, och tillämpas per certifikat som inte överlämnats, och betalningen fritar inte från skyldigheten att överlämna. Den som importerar utan att vara godkänd deklarant riskerar tre till fem gånger det beloppet, och en importör som överskrider massgränsen utan godkännande behandlas på samma sätt, beräknat på all dess import under året.

Vad som är på väg, och vad som ännu inte är lag

Kommissionen föreslog att CBAM ska utvidgas till nedströmsvaror och att åtgärderna mot kringgående ska skärpas i COM(2025) 989 av den 17 december 2025. Rådet enades om en allmän riktlinje den 12 juni 2026 och parlamentet antog sitt beslut vid första behandlingen den 15 september 2026 och återförvisade ärendet till utskottet för förhandlingar. Det är inte lag. Inga nedströmsvaror omfattas i dag, och varje sida som påstår något annat beskriver ett förslag. Rådets version skulle utvidga förteckningen avsevärt, så följ den, men budgetera inte för den som en säkerhet.

Vad ni bör göra de närmaste sex månaderna

  1. Mät ert årliga tonnage ordentligt: alla KN-nummer, alla leverantörer, per importerande enhet, sammanräknat för kalenderåret. Den siffran avgör allt annat.
  2. Bekräfta att ert godkännande är beviljat och inte under handläggning, och ha en reservplan om det vägras.
  3. Bestäm, per produktlinje, mellan faktiska utsläpp och standardvärden, och prissätt skillnaden. Räkna om allt som bygger på den ursprungliga bilagan med standardvärden.
  4. Skriv in utsläppsdata i inköpsavtalen med ett fastställt format, en tidsfrist som ligger före ert kontrollfönster och en påföljd om uppgifterna saknas.
  5. Boka kontrollkapacitet nu för den deklaration som ska lämnas senast den 30 september 2027.
  6. Sammanställ beviskatalogen för koldioxidpris för varje ursprung där ett koldioxidpris betalas, inklusive det oberoende intygandet.
  7. Planera certifikatinköpen för 2027, inklusive det kvartalsvisa innehavet på 50 procent, begäran om återköp senast den 31 oktober och annulleringen den 1 november 2027.

Samma bevisdisciplin som en granskare tillämpar på en hållbarhetsrapport gäller vid en CBAM-kontroll. Om er koncern också rapporterar enligt CSRD och ESRS, eller har ett dotterbolag inom den turkiska rapporteringsordningen, kan ett och samma program för leverantörsdata tjäna alla tre. Hur denna sida har granskats framgår av vår redaktionella policy.

Denna guide är allmän information om offentliggjord EU-lagstiftning, inte juridisk rådgivning om ert företags situation, och den är inte tullrådgivning. När ett beslut beror på en viss klassificering, ett visst ursprung eller ett visst godkännande, bekräfta det med er behöriga myndighet.

Vanliga frågor

Vi importerar mindre än 50 ton per år. Behöver vi göra något?

Om den sammanlagda nettomassan för alla KN-nummer understiger 50 ton under ett kalenderår är ni undantagna, och undantaget anges i tulldeklarationen. Undantaget gäller inte el eller vätgas. Om ni passerar gränsen någon gång under året gäller skyldigheterna för alla varor ni importerat under hela det året, inte bara för överskjutande mängd.

När förfaller den första betalningen?

Försäljningen av certifikat inleds den 1 februari 2027. Den första CBAM-deklarationen, som avser kalenderåret 2026, och överlämnandet av certifikat för den ska båda ske senast den 30 september 2027. Ingenting kan regleras under själva året 2026.

Kan vi bara använda standardvärden i stället för att jaga leverantörer?

Det kan ni, och 2025 års ändring gjorde det till ett fritt val i stället för en reservlösning. Men standardvärdena har ett påslag på 10 procent 2026, 20 procent 2027 och 30 procent från 2028, med 1 procent för gödselmedel, och när utsläppen bestäms utifrån standardvärden kan avdrag för koldioxidpris bara göras med hjälp av årliga standardpriser på koldioxid.

Måste våra leverantörsuppgifter kontrolleras?

Bara om ni deklarerar faktiska utsläpp. Då krävs kontroll av en ackrediterad kontrollör; om ni använder standardvärden bortfaller kravet. Ackrediteringen av CBAM-kontrollörer började ta form omkring september 2026, så kapacitet för 2027 års deklaration bör bokas i god tid.

Vår ansökan om status som godkänd deklarant är fortfarande under handläggning. Får vi importera?

Om ni ansökte senast den 31 mars 2026 får ni fortsätta att importera provisoriskt tills den behöriga myndigheten har fattat beslut. Om godkännande vägras beräknar myndigheten era inbäddade utsläpp från och med den 1 januari 2026 med standardvärden, och en sanktionsavgift följer, som myndigheten kan sätta ned men inte under standardnivån.

Har CBAM utvidgats till nedströmsprodukter?

Inte ännu. Kommissionen föreslog en utvidgning i december 2025, rådet enades om en allmän riktlinje i juni 2026 och parlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen i september 2026, men ärendet befinner sig i interinstitutionella förhandlingar. Endast de sex befintliga kategorierna omfattas i dag.